Hade inte tänkt mig att jag skulle skriva idag, men jag fick mej en tankeställare via någon annan..

Offerkofta

Det är inte synd om mig. Jag skriver om mitt liv ur min synvinkel, med min åsikt, på basen av mina känslor om hur jag upplevt saker och ting. Jag har aldrig nämnt några andra personer vid namn, inte heller smutskastat någon. Jag har delat mina åsikter och mina känslor. Orsaken till att jag börjat blogga är just det att jag vill dela med mig av mina erfarenheter för att bryta tystnaden, om allt som anses skamligt eller inte skall pratas om. Jag vill vara öppen, och man vet ju aldrig vem som läser som inte förstår meningen utan att inte börja döma någon man ej ens nämnt… Men tydligen har mina texter tolkats helt fel av endel läsare som blir upprörda och fantiserar och bygger egna versioner av tex min barndom och ungdom, mitt liv, mina föräldrar och min familj. Grejen är ju inte vem som gjort vad, vem som sagt vad, skilsmässa eller inte, utan just det att allt det är saker som format mig till den jag är idag. Allt som händer mellan livets början och livets slut; varje människomöte, varje relation man har eller mister formar oss alla.

Orsaken att jag tagit upp att jag är ett skilsmässobarn, är för att oxå mina barn är det, jag förstår hur det känns att sakna en förälder..och ibland har jag skrivit om tankar om barnen. Inte för att jag är ett offer. Kan ju tillägga här att jag personligen tycker dom skulle ha skiljt sig tidigare.

Trots allt så har jag livsgnistan, och njuter av att bara få finnas. Jag ångar inget i mitt liv. Inget.

De har gett mig lärdom och ödmjukhet till andra och till mig själv. Framför allt har det gett mig empati. Jag sitter inte och tycker synd om mig själv över hur mitt liv har sett ut!

Tvärtom så är jag nöjd över allt jag varit med om och ibland när livet inte går som på räls så tänker jag att jag lär mig något nytt.

Tack till erfarenhetsexpertutbildningen för att jag insåg att jag, som alla andra människor här i världen har rätt till en egen åsikt, rätt till sina egna känslor. Dessutom kan ju samma situation eller händelse uppfattas på lika många olika vis som det finns människor. Något värt att tänka på.